Vad är Linux

Vad är Linux för något egentligen? Här kommer en liten förklaring.

Som du antagligen vet är Windows ett operativsystem (förkortas OS). Operativsystem agerar gränssnitt mellan ett systems hårdvara och dess användare (generellt sett inkluderar detta även programvaror). Operativsystemet ger dig tillgång till din hårddisk där du kan lagra saker eller kanske skriva saker i något program, etc. I dagligt tal brukar man säga att Linux är ett operativsystem. Detta är dock fel, det är nämligen så att Linux bara är en (operativsystems-) kärna. Till denna kärna lägger man sedan till en mängd olika program, som tillhandahåller olika funktioner så att man kan hantera datorn; tillsammans blir detta ett operativsystem. Det vanligaste operativsystemet som man bygger kring Linuxkärnan brukar mer korrekt kallas GNU/Linux.

Tänk dig kärnan (Linux) som din kropps hjärna. Försök föreställa dig hur mycket din hjärna skulle kunna göra utan din kropp. Precis, ingenting. Tänk dig sedan att man utvecklar en mängd olika kroppar, som hjärnan sedan kan sättas in i. För varje hjärn/kropp-kombination har du ett nytt operativsystem. Kroppen och hjärnan används tillsammans, och den ena bygger på den andra.

Utöver operativsystemet brukar det även krävas andra program så att du kan använda datorn och göra det du vill, t ex ett program för att författa dokument. I jämförelsen vi gjorde innan så kan man säga att programmen är som verktyg. Man kan installera (använda ett verktyg) eller ta bort dem (lägga undan verktyget), osv.

Till operativsystemet (kroppen) finns det också olika "skins". De varianter som finns brukar delas in i två grupper: fönsterhanterare (window managers) eller skrivbordsmiljöer (desktop environments).

Licens

En licens för programvara är ett dokument som anger vilka rättigheter som du får och vilka krav du måste efterleva när du t ex gör ett dataprogram. Det är rättighetsinnehavaren som bestämmer vilken licens programmet ska använda.

Använder du ett dataprogram som strider mot licensen måste du sluta använda programmet (eller skaffa en giltig licens) och så kan du bli ersättningsskyldig.

En samling av licenser för fri och ofri programvara ger för möjligheter:

• Fri och gratis (det vanligast för fri programvara)
• Fri och inte gratis (till exempel Enterprise-utgåvan till RedHat)
• Ofri och gratis (utmärkande för Freeware)
• Ofri och inte gratis (utmärkande för programvara som Microsoft Windows)

Linux är licensierat under GNU General Public License eller bara GPL, Nästan all mjukvara som är tillgänglig för Linux är licensierad under GPL eller andra licenser som är fria t ex BSD-licensen. GPL innebär att du kan sprida, använda och modifiera så länge du gör källkoden tillgänglig och inte ändrar licensen.

Länkar
http://www.gnu.org/licenses/gpl.html (Officiell hemsida)
http://www.opensource.org/licenses (OSI kompatibla licenser)

Kubuntu

Rekommenderas för: Nybörjare och även vana användare.

Kubuntu är en Ubuntu-version med KDE som skrivbordsmiljö istället för Gnome, som Ubuntu använder.

För nybörjarna finns det en bra guide på http://www.ubuntuguide.org/.

Paketsystem: DEB (APT)

http://www.kubuntu.org/

Kontorsprogram

Det finns flera Office-liknande programpaket för Linux. Kontorsprogram innehåller program som till exempel ordbehandlare, kalkylprogram, presentationsprogram och en hel del annat. Några exempel på officepaket är:

• OpenOffice.org – Komplett kontorspaket, fri utgåva av StarOffice med GPL-licens.
• StarOffice – Program från Sun.
• KOffice – Komplett kontorspaket, integrerat med KDE.
• GNOME Office – Fri samling av program som integreras med GNOME, bland annat: AbiWord, Evolution, Gnumeric.
• Microsoft Office – Program från Microsoft. Måste emuleras med Windows-emulatorn Wine.

Kompilera/Installera program

Om du laddar hem filer som slutar på tar.gz eller tar.bz2 och vill installera program måste du först kompilera filen. Anledningen är att det är källkoden du hämtat hem och att den är komprimerad.

RPM
RPM Package Manager. Används i regel på Redhat-baserade distributioner (Fedora, openSUSE och Mandriva).

Installera programmet: rpm -ivh nyttprogrammet.rpm

Uppdatera programmet: rpm -Uvh programmet.rpm

För att installera alla program i katalogen du är i: rpm -qa | less

Visa alla installerade program: rpm -qa | grep mc

DEB
DEB-filer eller APT (Advanced Packaging Tool). Används i regel på Debian-baserade distributioner (Ubuntu, Mepis och Xandros).

Installera: dpkg -i nyttprogram.deb

Tar, Tar.gz och Tar.bz2
Packa upp filen
En fil som slutar på .tar.gz skriver du:
tar -zxvf filnamn.tar.gz

En fil som slutar på .tar.bz2 skriver du:
tar -jxvf filnamn.tar.bz2

En fil som slutar på .tar skriver du:
tar -xvf filnamn.tar

Andra steget
Nu skall du använda kommandot cd för att gå in i mappen som filerna ligger i. Mappen heter samma som de komprimerade filerna, men utan filändelsen.

Skriv sedan:

./configure

Nu skriver du make Nu kompileras programmet (läsbar programkod översätts till binär kod).

Bli root, skriv su Därefter rootlösenordet.

Nu skriver du make install Kopierar de filer som kompilerats, dokumentation m.m. till de rätta katalogerna. I det här fallet kopieras filerna till underkataloger /usr

Detta lägger in alla kompilerade program eller filer i /usr eller annan vald mapp och på rätt sätt. Efter det här steget är det färdigt.

Sammanfattning
$ ./configure
$ make
$ su
password
$ make install

Avinstallera
Om du vill avinstallera paketet är det bara att skriva make uninstall.

TGZ
Tar-fil som är gnuzipad. Slackwarepaketen är oftast i detta format, för att installera programmet kör du:

installpkg filnamn.tgz

Knoppix

Rekommenderas för: Nybörjare och testare.

En distribution som kan köras direkt från CD:n utan att något behöver installeras. Med på CD: n följer allt som hänger med de andra distributionerna bla. OpenOffice. Knoppix är utvecklat utifrån Debian och är på så vis en ganska säker distribution. Knoppix är den största och mesta kända bland live-distributionerna. Baserad på Debian/unstable. Går utmärkt att installera på en dator med hårddisk.

Paketsystem: DEB (APT)

http://www.knopper.net/knoppix/

Kamera

Idag har de flesta distributioner som klassas som nybörjarvänliga, till exempel Ubuntu, openSUSE Linux och Fedora Core stöd för de flesta nya kameror och även gamla kameror.

Använder du andra distributioner kan det ibland räcka med att du uppdaterar till senaste version eller att du installerar en kameramodul till kärnan. Men i de flesta fall följer stöd för de flesta kameror med och du behöver bara installera programvara för att ladda över bilder från kameran. Sådant program följer med i GNOME och KDE.

Fotoredigering
Se artikel om bildbehandling för att få tips på bra program.

KDE

KDE (K Desktop Environment) är en gratis skrivbordsmiljö för Linux- och Unix-system byggt med grafikbiblioteket QT från Trolltech. KDE är välanvänt och är standard skrivbords miljön i ett flertal distributioner. KDE är utvecklat för att vara ett system som är lätt att arbeta med för nybörjare. Se även sidan screenshots för skärmdumpar.

KDE-Projektet har en grön drake vid namn Konqi som maskot.

Vanliga KDE-program
Amarok – Ljudspelare
Dragon Player - Mediaspelare
Dolphin – Filhanterare
K3b – CD- och DVD-bränning
Kate och KWrite – Avancerad texteditor
KOffice – Office-programvara
Konsole – Terminalemulator
Kontact – Mailklient, nyhetsklient, RSS-läsare, Att-göra-listor
Konqueror – Filhanterare och webbläsare
Kopete – Direktmeddelanden, IM (bland annat ICQ, MSN, AIM, Jabber och IRC).
KTorrent – BitTorrent-klient

Länkar
http://www.kde.org/
http://www.kde-look.org/

Köpa Linux

Eftersom inte alla har möjlighet eller kan ladda ner Linux finns det numera flera bra ställen att köpa Linux på. Det som kan skilja mellan nedladdning och när du köper i skivor i butik är att du då köper med manual och cd eller dvd. När du köper så kallade GPL:er (fria versioner som t ex Debian eller Fedora) medföljer oftast bara en CD:n, eftersom det är lagringsmedia, framställning av distributioner och dylikt som du betalar för. För detta betalar du omkring 10-30 kr per CD.

Med kommersiella distributioner, "officiella" utgåvor (t ex SUSE och Mandriva) får man oftast installationssupport, tryckt manual och kommersiella programvaror i en liten fin kartong. Dessa kostar dock mer, vanligtvis 400 - 1000 kr beroende på vad du vill ha. Men det kan även bli dyrare ifall du vill ha speciella versioner för servrar. Läs även om företagsdistributioner.

Butiker som säljer Linux
Dustinhome
Säljer bland annat Linux, hårdvaror, mjukvaror, telefoner, böcker och kameror.

Dustin
Som ovan fast till företag.

inWarehouse
Säljer Linux och mycket annat som Dustin också säljer.

Linuxshop.nu, Säljer Linux, GPL:er, spel till Linux och andra programvaror för Linux.

Linuxshoppen, Danskt företag som nu finns i Sverige och inriktar sig på försäljning av Linux-relaterade produkter och specialmaskinvara.

Linuxstore
Säljer mjukvara och hårdvara.

Wermlandsdata
Säljer Linux, övrig mjukvara, hårdvara och kringutrustning

Internetbank på Linux

Här listar vi de största bankerna och deras systemkrav för att kunna logga in på internetbanken. Observera att Linux kan fungera ändå fast banken inte har något officiellt stöd för Linux.

Danske Bank
Danske Bank har en lista över vilka webbläsare som fungerar och som ej fungerar i Linux.
Länk till informationssidan

Swedbank
Nästan alla webbläsare ska fungera så som Firefox, Mozilla och Opera. Länk till Swedbank om rekommendationer av webbläsare

Handelsbanken
Fungerar inte med kortläsare med sladd eller med certifikat. Men Handelsbanken fungerar med kortläsare utan sladd.

ICA Banken
Använder koddosa och fungerar.

Ikanobanken
Kan användas med PIN-kod och personnummer eller BankID på Linux.

Länsförsäkringar
Länsförsäkringar kan användas med koddosa eller BankID. Men även PIN-kod fungerar.

Nordea
Nordea har en egen sida som testar om din webbläsare stöder Java, Javascript, cookies och vilken webbläsarversion du har. Nordea stöder officiellt inte Linux men om du klarar testet så kan det fungera. Testa din webbläsare.

Fungerar på Linux med koddosa och PIN-kod.

SEB
Fungerar med koddosa (digipass). Länk till informationssidan.

Skandiabanken
Skandiabanken använder numera Bank-ID och certifikat. BankID ska fungera på Linux.

Microsoft bilar

1. Alla nya säten skulle kräva att alla har samma rumpstorlek.

2. Alla skulle få gå över till Microsoft Bensin.

3. Man skulle få bygga om alla vägar för Microsoftbilarna. De kan köra på de gamla vägarna, men bara väldigt, väldigt sakta.

4. Olje-, temperatur-, motor-, och bensinvarningslamporna skulle ersättas av en enda lampa; "allmänt motorfel".

5. Sun Motorsystem skulle ta fram en bil som var soldriven, dubbelt så säker och fem gånger så snabb, men den kan bara köra på 5 % av alla vägar.

6. Du skulle vara under konstant press att uppgradera din bil.

7. Du skulle bara kunna ha en person i bilen åt gången, om du inte köper Bil95 eller BilNT - men på samma gång måste du då köpa tio nya säten och en ny motor.

8. Då och då skulle bilen, av inget speciellt skäl, bara dö, varpå du är tvungen att starta den igen. Konstigt nog så skulle du ta detta som ett helt normalt fenomen.

9. Varje gång mitt- och sidolinjerna på vägarna skulle målas om, måste du köpa en ny bil.

10. Folk skulle bli upphetsade av de senaste versionerna av Microsoft Bil att de helt glömmer bort att samma "nya" funktioner funnits hos andra fabrikanter sedan flera år tillbaka.

Humor

Här finns lite Linuxhumor. De flesta är om Microsoft :)

Bill Gates på bilmässa
Bill Gates åker på en bilmässa och tycker att datorer är bättre än bilar.

Bill Gates till helvetet
Bill Gates får välja var han vill komma någonstans.

Felmeddelanden i Windows
Vanliga felkoder i Windows och förklaringen.

Microsoft bilar
Vad skulle hända om Microsoft tillverkade bilar?

Externa länkar
Fejkade nyheter om Linux
http://www.yttermera.se/it/index.html

Vik din egen pingvin (Tux)
http://www.linuxquestions.org/questions/general-10/tux-maquette-build-your-own-paper-tux-483210/

Microsoft keyboard
ms-keyboard.jpg

Linux User Group

LUG står för Linux User Group och är en sorts förening som har Linux som intresse.

Linux Users Group Göteborg (LUGG)
Linux User Group Göteborg är en nystartad ideell förening. Diskuterar även fri programvara och i synnerhet Linux.
http://lugg.linux.se/

Skåne Sjælland Linux User Group (SSLUG)
Skåne Sjælland Linux User Group, och består som namnet säger av en grupp personer med bas i Öresundsregionen och med ett gemensamt intresse för operativsystemet Linux.
http://www.sslug.se/

Stockholm Linux User Group (SLUG)
En förening som inte kräver att du är specialist på Linux, det räcker med att du är intresserad.
http://stockholm.lug.se/

Svenska Linuxföreningen
Stor Svensk förening för alla som är intresserade av fri programvara och öppen källkod.
http://se.linux.org/

Hjälp

Om du behöver hjälp till Linux kan du kolla in sidorna som länkas här. Här finns bland annat länkar och information till Linux User Group (LUG). Det enklaste du kan göra är att ställa din fråga i ett forum. Det finns även en bra lista över olika hjälpsidor som t ex har forum eller IRC-kanaler som kan hjälpa dig. Men även manualen kan vara till stor hjälp.

Vill du istället läsa lite bortifrån datorn kan du läsa olika böcker som handlar just om Linux. Innan du beställer eller köper en bok kanske det räcker med att läsa sidans FAQ (Vanliga frågor och svar) eller någon guide.

Linus Torvalds

Linus Torvalds är skaparen av Linux. Läs hela historien om Linux. Han föddes i Finland och är finlandssvensk men bor numera i USA. Han har numera barn och fru och arbetar för Open Source Development Labs (OSDL). Linus äger fortfarande varumärket Linux men överlät allt användande av detta via organisationen Linux International. Idag är bara ca 2 % av Linux-källkoden skriven av Linux.

Citat
"Det finns en kärna av pur diamant i ett Unix-system (i motsats till DOS och Windows som närmast är lager på lager av skräp, utan någon stabil bas någonstans. Och sedan lite glitter på för att det skall se lite bättre ut)."

Citat ur PC Online.

Länkar
Torvalds hemsida
The Rampantly Unofficial Linus Torvalds FAQ

Fönsterhanterare/skrivbordsmiljöer

Vill byta utseendet men vet inte riktigt vilken fönsterhanterare jag ska välja? Här nedan har jag gjort en sammanställning av de vanligaste. Fönsterhanteraren är det program som tar hand om fönstrens placering på skärmen i X. Många fönsterhanterare bidrar också med andra funktioner, som att sätta bakgrundsbild, binda snabbkommandon och att tillhandahålla virtuella skrivbord. Vissa fönsterhanterare har så mycket funktioner i sig att de kallas skrivbordsmiljöer (Eng. "Desktop Environments") istället, exempel på sådana är de populära Gnome och KDE. Men här nedan har jag valt att ta med båda sorterna.

Olika fönsterhanterare och skrivbordsmiljöer
Gnome
Den näst största skrivbordsmiljön efter KDE. För mer screenshots, titta in på Gnomes sida.

Gnome har också en hemsida (precis som KDE) med extramaterial som man kan använda för att konfigurera dess utseende så att det passar just dig, Gnome-look.org.

KDE
Den största skrivbordsmiljön. För mer screenshots, titta in på KDEs sida

KDE har också (precis som Gnome) en hemsida med extramaterial som man kan använda för att konfigurera dess utseende så att det passar just dig. KDE-look.org.

Fluxbox
Fluxbox bygger på Blackbox men det skiljer massor mellan dem.

Xfce
Xfce ska vara mycket resurssnålare än både Gnome och KDE.

PekWM
PekWM är en liten, snabb, funktionell och flexibel fönsterhanterare. Det är menat att se fint ut samtidigt som det fortfarande är litet. Claes Nästen skrev det från koden till aewm++ och lade till auto properties, en keychain aware keygrabber, window grouping (känt som tabbing i ion och fluxbox), samt support för xinerama. pekwm.org. Teman till PekWM finns här.

Tips
Ta en titt under avdelningen screenshots, där kan du se lite mer hur de olika fönsterhanterarna ser ut.

Guider

Behöver du lite tips på hur du ska börja med Linux? Här borde svaren på dina frågor finnas. Det finns även guider till hur du installerar Linux.

Avinstallera Linux
Vill du av någon anledning avinstallera Linux?

Bränna
Vilka filer behövs? Hur bränner jag filerna jag laddar ner?

Fildelningsprogram
Vilka Peer to Peer-program (p2p) finns det för Linux?

Från Redhat till Crux
Albert har skrivit en liten artikel om när han migrerade från Redhat till Crux.

Fönsterhanterare/skrivbordsmiljö
Vill byta utseendet men vet inte riktigt vilken fönsterhanterare/skrivbordsmiljö jag ska välja?

GRUB
Starhanteraren eller bootloader GRUB.

Grunderna till Linux
Hur fungerar Linux? Olika begrepp förklaras.

Internetbank
Sammanställning av de största bankerna och om de fungerar med Linux.

Jämförelse mellan Windows och Linux
En liten guide mellan SUSE 9.3 Live DVD, Ubuntu 5.04 Live CD och en standard Windows XP installation.

Kataloger
Här förklaras vad de olika katalogerna (tex vad /etc är till för) och vad de heter.

Knoppix på en hårddisk
Så här gör du när du ska installera live-distributionen Knoppix på en hårddisk.

Kompilera/Installera ett program
Hur du installerar ett program som har filändelsen tar, tar.gz, tar.bz2, tgz, rpm eller deb.

Kompilera Linuxkärnan
Linuxkärnan utvecklas ständigt och ibland kan du ha behov av att ha senaste versionen av kärnan.

LILO
Boot loader Lilo, eller starthanterare på svenska.

Linux på en iPod
Nu kan du köra Linux på din iPod.

Nackdelar med Linux
Ibland kanske Linux inte är guld och gröna skogar. Vi om skriver om de största nackdelarna och vad du kan göra åt dem.

NTBOOT och LiLo
Hur du använder windows egna bootloader för att starta linux

Ordlista
Här nedan finner du de vanligaste orden och förklaringen till ordet.

Partitionera
Linux kan installeras på hårddisken, här får du veta hur du kan partitionera.

Recensioner av distributioner
Vill du läsa en expertrecension av den distribution du använder eller tänker ladda ner?

Tidningar
Vilka Linuxtidningar finns det ute i handeln?

Trådlösa nätverk
Tips på vilka produkter som fungerar och hur du kan ditt nätverk att fungera.

Vanliga kommandon
De vanligaste kommandon du behöver kunna.

Vad är Linux?
Vad är Linux för något egentligen? Här kommer en liten förklaring.

Windows programs motsvarighet i Linux
En lista över vilka Windowsprogram som motsvaras i Linux. Observera att en hel del program fungerar på både Windows och Linux.

Gentoo

Rekommenderas för: Vana till avancerade användare.

Gentoo är känt för att låta användaren själv konfigurera och optimera installationen i väldigt stor utsträckning. Gentoo använder sig av emerge som pakethanterare. De paket som installeras kompileras ifrån källkod för att optimeras för hårdvaran.

Paketsystem: SRC (Portage)

http://www.gentoo.org

Felmeddelanden i Windows

Vanliga felkoder i Windows och förklaringen

• WindowError:001 = Windows laddat, systemet i fara.
• WindowError:002 = Inget fel... ännu.
• WindowError:003 = Dynamiskt länkfel. Ditt misstag finns nu i alla filer på hårddisken.
• WindowError:004 = Slumpmässigt fel. Inget är egentligen fel.
• WindowError:005 = Windows försökte med multikörning. Systemet förvirrat.
• WindowError:006 = Diskettenhetsfel. Det sitter redan en diskett i enheten.
• WindowError:007 = Systemprisfel. För lite pengar spenderat på Windowsprogram.
• WindowError:008 = Trasigt fönster. Se upp för glasskärvor.
• WindowError:009 = Fruktansvärt fel upptäckt. Endast Gud vet vad som hände.
• WindowError:00A = Felmeddelandefel. Fel felmeddelande meddelades.
• WindowError:00B = För lite ledigt hårddiskutrymme. Behöver minst 150 MB till.
• WindowError:00C = Problem med minnesproblem. Behöver mer minne. Mer! Mer! MER!
• WindowError:00D = Fönstret stängt. Titta inte ut.
• WindowError:00E = Fönstret öppet. Titta inte in.
• WindowError:00F = Oförklarligt fel. Vänligen förklara för oss vad som hände.
• WindowError:010 = Reserverat för framtida misstag.
• WindowError:014 = Icke existerande fel. Det här händer egentligen inte.
• WindowError:015 = Omöjligt att utföra kommandot "Exit Windows". Prova dörren istället.
• WindowError:016 = Dörren stängd. Prova Ctrl + Alt + Del.
• WindowError:017 = VERSALFELMEDDELANDE. Slå av caps lock.
• WindowError:018 = Irreparabelt fel. Systemet förstört.
• WindowError:019 = Användarfel. Inte vårt. Inte, inte, inte!
• WindowError:01A = Windows råkade skriva över alla dina viktiga dokument. Vi är ledsna för det.
• WindowError:01B = Word känner inte till ordet "Chicago". Försök igen i augusti 95.
• WindowError:01C = Du använder Windows for Workgroups. Du har ingen Workgroup.
• WindowError:01D = Du använder en för gammal version av Windows 3.1. Köp en ny.
• WindowError:01E = Timingfel. Vänligen vänta...
• WindowError:01F = Felkodsregistreringsmakrot gick fel. Återstående fel tappades.
• WindowError:020 = Det går inte att radera Windows. Windows är installerat.
• WindowError:021 = Tangentbordet låst. Försök med allt du kan hitta på.
• WindowError:022 = Musdrivrutinerna ej installerade. Tryck vänster musknapp för att fortsätta.
• WindowError:023 = Windows avslutat. Vill du spela något annat?

FTP-program för Linux

FTP (File Transfer Protocol) är ett gammalt protokoll för överföring av filer. En FTP-klient kopplar sig till en FTP-tjänst för att läsa och skriva till exempel till en server.

FTP-Program (FTP-klient)
En del webbläsare som tex Firefox och Konqueror har inbyggd FTP-klient. Men här finns exempel på FTP-klienter som är specialiserade på just FTP.

• FileZilla: Grafiskt
  
• gFTP: Grafisk, GNOME-baserat
• KBear: Grafisk, KDE-baserat

Varför Linux?

Varför egentligen ska du använda Linux? Det finns ganska många andra operativsystem att välja bland, varför Linux av alla dem?

En kort sammanfattning om varför du ska skaffa Linux finns här i början av texten. Efter sammanfattningen följer en artikel som Patrik Lindgren skrivit och handlar bland annat om säkerhet i Windows och Linux.

Pris
Många förknippar Linux med ordet gratis och Windows som dyrt. Det är en av de viktigaste anledningarna till att en del företag byter till Linux för att minska kostnaderna för licenser på t ex Windows. Men Linux är inte alltid gratis, men de största distributionerna tenderar att vara det.

Virus

Marknaden för virus är inte stor för Linuxdatorer, en anledning kan vara att det inte är lönt att sprida virus till en plattform inte många använder. Men en annan anledning kan vara att Linux är uppbyggt att du inte ska kunna komma åt systemfiler hur som helst. Utan Linux använder ett administratörskonto istället, root.

Fritt
Vem som helst kan ändra vad de vill. Hacka dig in i ditt eget operativsystem eller ändra något för att få datorn att bli snabbare. Det och att Linux inte stöder monopol som Microsoft utan du bestämmer själv över vad du ska ha i din dator är en stor fördel om du väljer Linux.

Säkerhet

• Om man inte använder "root"-kontot i Linux är det nästan omöjligt att sabotera datorn.
• Säkerheten gör även att man kan använda Linux i routrar och servrar eller som brandvägg.
  

Länkar

• http://www.suncoastlug.org/proscons.html
• http://getthefacts.nu/

Myter och felaktiga påståenden angående säkerhet
Inledning
Jag vill med denna artikel slå hål på en rad myter och felaktiga påståenden angående säkerheten i Linux och i Windows. Linux är visserligen inget operativsystem, utan en kärna som är utvecklad av Linus Torvalds men när jag i denna text skriver Linux så menar jag i allmänhet Linuxbaserade distributioner och när jag skriver Windows eller Win så menar jag Windows XP. Och när jag skriver OSS menar jag Open Source dvs öppen källkod.

Användarvänlighet
När det gäller användarvänlighet har Windows länge legat långt framme men linuxbaserade system börjar mer och mer komma ikapp beroende på att:

I Win XP följer det varken med officepaket, Acrobat Reader, ftp-program, grafikprogram eller något riktigt spel (förutom harpan och kungen), i de flesta moderna Linuxdistributioner får man med allt detta plus en massa andra program på en gång när man installerar det .

I de flesta fönsterhanterare (KDE, Gnome m fl) i Linux och unix så har man något som kallas för virtuella skrivbord vilket är till stor hjälp när man har många fönster framme, det finns inte i Win XP. I Linux har man en funktion om man har scrollmus att man kan markera genom att dra med musen och klistra in genom att klicka på scrollhjulet, detta finns inte i Win XP men är väldigt användbart.

Linux filsystem blir inte defragmenterat på samma sätt som Win XP, därför behövs inget defrag i Linux och man kan ägna sin tid åt att arbeta istället för att underhålla systemet.

Själv kör jag för tillfället Xandros som är en mycket användarvänlig Linuxdistribution, inte helt perfekt kanske men iallafall stabilare än Win XP, den fungerar bra ihop med både digitalkamera, scanner och skrivare utan att man behövde installera några drivrutiner alls vilket kan vara problem med vissa distributioner.

I Win Xp fanns ingen inbyggd säkerhet förrän ganska nyligt då Servicepack 2 (Sp2) släpptes. Sp2 innehåller visserligen en brandvägg men på grund av flera nyligen upptäckta buggar och många andra problem med denna kan jag bara rekommendera att använda alternativa brandväggar istället. Utöver dessa måste man installera ett antivirusprogram, en popup stoppare och en spamblockerare för att kunna använda datorn på internet och inte ens då är man riktigt säker.

Installation av program skiljer sig väldigt mellan olika distributioner och det finns inget generellt installationsförfarande. Debianbaserade Linuxdistributioner som Xandros, Ubuntu, Mepis och så klart Debian själv har det kanske lättaste sättet att installera program på:

1. Man startar programmet Synaptic som fungerar ungefär som Win Update.
2. Ange root lösenord (om man inte är inloggad som root redan).
3. Välj det program du vill installera.
4. Klicka på install.
5. Klart.

Redhat-baserade distributioner som Suse, Mandrake och Fedora m.fl. använder sk rpm paket som kan vara lite jobbiga att installera pga att de ibland inte installerar alla små program som det man vill installera är beroende av (ungeför som om ett windows program är beroende av en viss dll-fil men inte lägger in det vid installationen). Det börjar dock bli bättre på den punkten. Deb-baserade distributioner är i regel bättre på att hålla reda på alla beroenden än vad rpm baserade distributioner är.

Fakta om säkerhet
Linux är säkrare än Win XP, inte på grund av att Win XP är större på marknaden och därmed lockar fler att göra virus mm, vilket är en vanligt förekommande myt som bla. Microsoft sprider ut för att vilseleda folk, utan på grund av att Windows från början var tänkt som ett enanvändar system, vilket ibland också kallas för ett monolitiskt system.

Man har sedan byggt på med olika funktioner för att få det till ett fleranvändarsystem. Problemet är att alla program, exempelvis Internet Explorer och brandväggen i XP Servicepack2 är integrerade med resten av operativsystemet och det i sig är en stor säkerhetsrisk som i praktiken innebär att när man exempelvis lagar ett säkerhetshål i IE så uppstår nya säkerhetshål på andra ställen i systemet vilket gör hela systemet ostabilt, därav många blåskärmar, förbjudna åtgärder och minnesdumpningar. Microsoft släpper nya uppdateringar andra tisdagen varje månad för att täppa igen dessa säkerhetshål.

Linux å andra sidan var från början konstruerat som ett fleranvändarsystem med allt vad det innebär av inbyggd säkerhet mellan användare mm. Användarna är helt separerade från varandra och ser inte varandras filer till skillnad från i Windows där bara vissa mappar som tex mina dokument är separerade från varandra.

Linux är uppbyggt av moduler ungefär som Lego där varje bit passar ihop med andra bitar för att tillsammans utgöra en distribution. Därför skiljer sig distributionerna åt olika när det gäller val av program och utformning av katalogstrukturen

Ett eventuellt virus som infekterar exempelvis Redhat behöver inte nödvändigt vis fungera under Debian, tack vare att linux distributionerna har just en modulär uppbyggnad. sen är det ett plus att källkoden är fri och kan inspekteras vilket gör att eventuella virus och fel i källkoden snabbt hittas och åtgärdas.

Om man mot förmodan skulle få ett virus i Linux så drabbar det bara den användaren som har laddat hem viruset eftersom viruset måste ha "root privilegier" (administratörsrättigheter) för att kunna sprida sig till andra användare och ändra, lägga till och ta bort systemfiler.

Det är med andra ord ganska komplicerat att göra ett virus som drabbar alla olika linux distributioner plus knäcker root lösenordet för respektive system eftersom de lägger programfilerna på olika ställen i systemet.

Detta är linux styrka när det gäller säkerhet men dess svaghet när det gäller användarvänlighet

I Win XP kan man under installationen välja att ha en eller flera användare och dessa får då automatiskt administratörsrättigheter. Eftersom alla användare har fullständiga rättigheter så kan eventuella spionprogram och virus varianter skriva in sig i systemfilerna och i registret utan några hinder. Det finns visserligen ett Administratörskonto också men det syns endast om man av någon andledning har startat i felsäkert läge, eller trycker Ctrl+Alt+Delete två gånger vid inloggningsskärmen.

Många användare har dessutom ställt in systemet så att inget lösenord behövs för att använda datorn För att ändra på allt detta går man går in på kontrollpanelen, väljer användarkonton och skapar ett lösenord. Detta är första och förmodligen det viktigaste steget till att göra en Windows dator någorlunda säker. På detta ställe kan man även ändra kontotyp och ge användare ett konto med begränsade rättigheter.

Problemet är att majoriteten av Win XP användare (hemanvändare) inte bryr sig om ifall de kör med fulla rättigheter ut mot internet för man vill inte behöva logga ut och logga in för att installera ett program.

Detta är en näst intill en ren omöjlighet i Linux eftersom man är tvungen att skapa ett normalanvändarkonto vid installationen samt ange lösenord för varje användare man skapar. När man loggar in som root möts man av en röd bakrund för att påminnas och varnas om att man är inloggad med fullständiga rättigheter (i alla fall i Xandros) I vissa andra distributioner tillåts root användaren att endast logga in i konsolläge för att man inte ska kunna ändra något av misstag Detta är några förklaringar till varför Linux är och kommer även fortsättningsvis att vara säkrare än Win XP.

En annan viktig sak när det gäller säkerhet i Win XP är de s.k. AktiveX-kontrollerna som stöds av Internet Explorer. Dessa gör det möjligt att göra t.e.x. en online virus scanning av systemet från exempelvis www.symantec.com men de kan även göra det möjligt att exekvera skadlig eller virusinfekterad kod på en Windows-dator och detta är ytterligare en brist i Win XP. I detta fall hjälper inga brandväggar eller antivirusprogram, då systemet luras att tro att den gör exempelvis en uppdatering av systemet.

Programinstallation
I nästan alla moderna Linuxdistributioner (så vitt jag vet) fungerar programinstallation så att man antingen startar ett speciellt program (exempelvis Yast i SuSE, Xandros update i Xandros, synaptic i Debian) skriver in sitt root-lösenord och sedan är det bara att klicka på sökfunktionen, skriva in namnet på programmet man söker efter och klicka på install.

Ett annat och aningen svårare sätt är att göra det via konsolen, exempelvis med kommandot: apt-get install program_xyz. Observera att man kan bara göra det om man är i en root konsol vilket man kan få med kommandot su som betyder superuser.

Inget av detta fungerar i Win XP vilket hade varit smidigt.

Support under Linux
Det finns faktiskt gått om möjligheter att få support under Linux. Man kan antingen köpa en kommersiell Linuxdistribution som SuSE, Xandros och Redhat m.fl och få telefonsupport med i köpet eller så vänder man sig till någon av de många Linux User Groups som finns runt om i Sverige.

Vill man inte det så kan man besöka exempelvis http://forum.linux.se/ som är ett användarforum för Linuxanvändare eller besöka hemsidan för den Linuxdistributionen man har valt, de allra flesta har egna användarforum.

Fråga:
Om linux nu är så mycket bättre än Windows varför har det då inte större marknadsandelar än vad det har?

Svar: Det beror på en mängd saker, Jag kommer här bara att ta upp några av de som jag tror är de viktigaste:

Microsoft Monopol
Datorbutikerna får inte sälja Linuxbaserade datorer om de vill behålla Microsoft som leverantör. Pga bla detta kan Microsoft behålla sitt monopol ett tag till. Hade Linux varit kommersiellt istället för som nu baserat på OSS så hade förmodligen Microsoft köpt upp det och lagt ner det för länge sen som de har gjort med många andra konkurrenter. Eftersom Microsoft inte kan köpa upp Linux så försöker man desperat svartmåla det istället, därav uppstår alla myter som exempelvis: att om Linux skulle vara lika stort som Windows så skulle det drabbas av lika många virus och att Linux skulle vara dyrare och svårare vilket alltså inte är helt sant.

Många företag utnyttjar idag Microsofts MSDN som är en slags prenumerationstjänst med vilken man får tillgång till alla Microsofts programvaror fören viss summa pengar per år. Priset varierar beroende på vilket avtal man tecknar men det kan variera från 2000 kr till strax under 30 000 per år. Detta gör att företagen betalar långt under vad hemma användare får betala för samma program och bidrar på så vis till Microsofts fortsatta monopol.

Tillgänglighet
Traditionellt sett har man laddat ner Linuxdistributioner som en ISO-fil via nätet men jag tror att om Linuxbaserade system ska ha en chans att etablera sig bland vanliga hemmaanvändare så måste man kunna gå in i närmsta datorbutik och köpa en dator med Linux på eller åtminstone en utan Win XP. Tack och lov så börjar fler och fler butiker sälja datorer med Windows som tillval så att folk får välja själva, vilket kan skynda på utvecklingen mot fler Linuxanvändare.

En annan trend är att flera stora datortillverkare, bl.a. Acer och HP börjar sälja datorer med Linux förinstallerat. Dessa finns bl.a. att köpa hos Dustin.se.

Spel
Alla nya spel måste släppas även för Linux vilket kommer att dröja eftersom markanden ännu är för liten, även om det har börjat bli bättre. Under tiden kan en lösning på detta vara att ha dubbla operativsystem på datorn och använda Win Xp till spel och Linux till allt annat som t.ex. att surfa på nätet.

Programutbud
Det är många idag som skulle vilja gå över till ett säkrare system än Windows Xp men det som hindrar är att exempelvis inte Photoshop eller andra vanliga Windowsprogram finns till Linux ännu.

Dessa personer kan prova med Crossover Office som är ett program som kan emulera Windows så att vissa Windowsprogram kan köras även under Linuxbaserade system. Det finns också en rad alternativa program som kan mäta sig med traditionella Windowsprogram tex Gimp som är ett bra alternativ för Photoshop-användare och OpenOffice som är ett gratis officepaket för att nämna några.

Det finns visserligen alternativ till Photoshop som exempelvis Gimp men för professionell grafisk produktion är det inte tillräckligt bra ännu då det bl.a. saknar stöd för 16- och 24bitars .tiff-bilder som är det man använder mest inom grafisk produktion.

Standardisering
När det gäller installation av program måste det ske en ökad standardisering av installationsprogram, men detta får för den skull inte förstöra säkerheten i de olika distributionerna. Variationen är Linux styrka när det gäller säkerhet men dess svaghet när det gäller användarvänlighet.

Kompatibilitet
Tillverkare av Moderkort, Digitalkameror, Skanners och Skrivare m.m. måste se till att deras produkter kan användas under Linux annars kommer användarna inte köpa deras produkter till förmån för Linuxvänliga produkter, allt eftersom användarbasen växer.

Tester av hårdvara
Datortidningarna måste bli bättre på att rapportera om testade produkter fungerar i Linux.

Ökad tillgänglighet av Linuxkurser
Många företag vill gärna gå över till Linuxbaserade system men har svårighet att hitta personal med Linuxkunskaper. De som finns på universiteten är mest inriktade på programmering och väldigt lite på hur själva operativsystemen funkar.

Här måste skolorna hjälpa till att öka kunskapen om alternativa operativsystem och det måste skrivas in i läroplanen för gymnasieskolan och inkluderas i datakörkortet till att börja med.

Brasilien är ett föredömligt exempel på hur det skulle kunna gå till. Brasilianska federala regeringen kommer att anta ett dekret som påbjuder alla regeringsorgan att gå över till OSS. Dekretet som är det sista steget i processen när man stiftar nya lagar kräver att alla skall migrera till OSS om inte särskilda skäl kan anges för att fortsätta med befintlig kommersiell mjukvara. För närvarande använder 7 av 22 federala ministerier OSS. Om detta verkligen blir av kommer framtiden utvisa men det är ett bra initiativ för att sprida OSS.

Framtiden
Hur kommer datoranvändandet se ut om tio år?

Det är det ju egentligen ingen som vet men om man får tro på de trender som börjar synas idag så kommer datorerna bli mindre och mer integrerade i annan hemelektronik som TV och video, men även i köksutrustning som exempelvis kylskåp, tvättmaskiner m.m.

Jag tror dock inte att det kommer att vara så vanligt hos medelsvensson att ha ett intelligent kylskåp utan det kommer nog fortsättningsvis vara förbehållet det rikaste skiktet i samhället.

I många länder kommer statliga myndigheter, universitet och skolor av flera skäl att börja använda öppna lösningar i högre grad än i dag, det första är för att höja säkerheten, det andra är för att spara pengar och det tredje är att Windows inte längre är ett lika populärt alternativ.


Microsoft nästa stora operativsystem Vista släpps någon gång under slutet av 2007 men är inte den succé som Microsoft räknat med och försäljningen går katastrofalt dåligt bland annat p.g.a. att man inte har inkluderat det databasbaserade filsystem som man utlovade. Windows andel av skrivbordsdatorer sjunker till strax över 50 % under 2007 och fortsätter neråt under 2008 vilket får till följd att allt fler programvaruföretag börjar porta sina program till Linuxbaserade system.

En annan orsak till varför Microsofts operativsystem får minskade markandsandelar är att Microsoft tvingas att dela upp sitt bolag i två separata företag, ett som tillverkar operativsystem och ett som tillverkar tillbehörsprogram som exempelvis Officepaket.

Microsoft tvingas under 2006 att betala skadestånd för olagliga affärsmetoder sedan de försökt tvinga bort konkurrenter till deras eget Mediaplayer. I EU införs lagstiftning som säger att myndigheter i första hand skall välja öppna lösningar framför properiära. Det mjukvarupatentförslag man ville införa röstades ner med stor majoritet i EU parlamentet och det fick till följd att en halv miljon nya IT-företag specialiserade på OSSlösningar och -support startades i EU under 2006.

I Asien, Sydamerika och Afrika har datoranvändandet tagit fart på allvar men man har inte tagit till sig de nerbantade versioner av Win Xp som Microsoft hade hoppats på utan istället utvecklas det nationella versioner av Linux.

Apple och Linux växer och får ungefär 25 % vardera av skrivbordsdatormarkanden under 2008 för att sedan fortsätta att öka under första hälften av 2010 talet.

Programvaror utvecklade för Apples nya Intel-baserade datorer går lätt att porta till Linux och andra Unixkompatibla system och därmed ökar programvaruutbudet för dessa lavinartat. Apples datorer är dock för dyra för medelsvensson varför de flesta väljer Linux på en standard PC istället

Mycket av denna framtidsanalys är önsketänkande från min sida även om en del av analysen är fullt möjlig.

Källor: http://www.theregister.co.uk/security/security_report_Win_vs_linux/--

Jämförelse mellan säkerheten i Windows 2003 server och Redhat Enterprise Server.

Datormagazin nr 4 2005 artikeln Kampen om skrivbordet. Microsoft versus Novell

www.linuxhuset.se nyhetssajt 2005-04-29

www.idg.se mfl

Med Vänlig Hälsning Patrik Lindgren

Yellow Dog Linux

Rekommenderas för: Nybörjare och även vana användare.

Yellow Dog Linux är en distribution som är gjort för att köras på Mac (PowerPC). Anses vara den populäraste distributioner bland Mac-ägare (PowerPC). Yellow Dog Linux var släppt för första gången 1999 av Terra Soft Solutions, som är ett Colorado-baserat mjukvaruföretag. Yellow Dog Enterprise Linux for CUDA släpptes 2010. Yellow Dog Linux finns även för PS3.

Paketsystem: RPM

http://www.ydl.net/

E-post

Ett e-postprogram är ett datorprogram för att ta emot och skicka e-post. En e-postklient kommunicerar ofta med IMAP och POP3.

E-postprogram

• Evolution en kraftfull Groupware-klient i klass med Microsoft Outlook. Hanterar även e-post, kontakter, möten och uppgifter.
• Mozilla Thunderbird en e-postklient som utvecklas precis som Firefox av Mozilla och frivilliga utvecklare.

Debian

Rekommenderas för: Mer vana användare.

Enda stora distributionen som inte ett företag ligger bakom. Anses av många som den mest säkra distributionen. Debian GNU/Linux, startat av Ian Murdoch 1993, är ett absolut ickekommersiellt projekt. Hundratals av utvecklare från hela världen bidrar till projektet, som är noga administrerat, vilket bidrar till hög kvalité och säkerhet. Vilket är Debians kännemärke. Finns väldigt stort utbud av paket/deb-filer, eftersom det är många som jobbar med och använder Debian.

Paktersystemet DEB och installationsprogrammvaran APT är skapta för Debian. Debian släpps i tre steg. Unstable är alla nya paket som är otestade. Efter ca två veckor om inget större fel uppstått, flyttas den till testing. När sedan en ny stabil version kommer, fryses testing och fel i paketen jagas. När alla allvarliga fel är hittade, släpps en ny stable. Till testing kommer det alltid säkerhetsrättningar som är lätta att installera. Servrar körs uteslutande med stable, skrivbordsdatorer brukar använda testing.
Förstora

Paketsystem: DEB (APT)

http://www.debian.org/

CRUX

Rekommenderas för: Vana till avancerade användare.

Startat av: Per Lidén 2000-05-10 Crux är en liten men ändå kraftfull Linuxdistribution för i686 datorer (det finns en i586 också) men Per jobbar bara med i686 varianten.

Det primära målet med Crux är: Håll det enkelt (keep it simple). Crux använder sig av ett PORTS-system för att uppgradera och installera nya program applikationer. Det känns fräscht att jobba med då varje ny version har det för tillfället absolut senaste stabila versionerna av alla program. Nackdelen är att inte alltför många människor använder Crux, så det är osäkert om nya eller ovanliga paket finns i PORTS-systemet. Men det är i gengäld väldigt enkelt att skapa egna paket som man kan dela med sig av då ett paket bara är en textfil som innehåller information om var man kan hitta programmet och hur man ska bygga det.

Crux är ett snabbt och förhållandevis "enkelt" att arbeta med då det bara tar 200-400Mb hårddisk utrymme.

Paketsystem: TAR.GZ

http://crux.nu

Chat

Direktmeddelanden (Instant messaging, IM)
Direktmeddelanden är ett sätt att skicka meddelande (och filer) direkt mellan två eller flera personer. Vanliga använda direktmeddelandeprotokoll är bland annat MSN, ICQ, IRC, AOL, Yahoo! eller Jabber.

Jabber och IRC är protokoll för IM, som är baserade på öppna, tillgängliga standarder. Andra vanliga protokoll är MSN, ICQ, AOL, Yahoo! etc. Dessa är stängda protokoll som är "affärshemligheter", vilket gör att de inte är så lätta för andra att skriva program för dem.

För att kunna kommunicera med varandra så behöver man klientprogram. Många kommunicerar bara med ett eller två IM-protokoll. Men det finns några som kan kommunicera med många andra, exempelvis Gaim, som är en populär klient.

Klienter som hanterar flera IM-protokoll
aMSN
En bra ersättare av Gaim för MSN-protokollet är aMSN.

Pidgin
Pidgin är en klient för direktmeddelanden (Instant messaging, IM). Stöder Jabber, ICQ, MSN, IRC med flera.

Kopete
Klient för direktmeddelande som stöder flera olika protokoll som ICQ, MSN, IRC och Jabber och följer med i KDE-skrivbordsmiljön.

Licq
ICQ-klon för Linux, stöder även MSN Messenger och AIM.

IRC
IRC är ett populärt protokoll för IM som funnits sedan länge, och det är specificerat i RFC 2810, RFC 2811, RFC 2812 och RFC 2813. Den mest populära grafiska IRC-klienten är XChat. Det kan konfigureras som du vill, och det finns även många script till XChat.

Klienter

XChat
XChat eller X-Chat är den mest populära IRC-klienten.

Jabber
Jabber är standardiserat IM-protokoll som egentligen heter XMPP. Standarden Jabber är definierad i RFC 3920, RFC 3921, RFC 3922 och RFC 3923 och protokollet är baserad på XML.

I Jabber så har man ett Jabber ID (sk JID) som ser ut som en vanlig datorpostadress. Skillnaden är att den kan innehålla vilka tecken som helst som finns i Unicode, så en JID kan exempelvis vara jörge.äng@linuxguiden.org. Alla med ett JID kan nå andra som har ett JID, så länge jabberservern som de har sitt JID hos är konfigurerad för det. Och de flesta är konfigurerade så.

Den största användargruppen med Jabber är Google Talk. De har nyligen öppnat sin server så att alla kan nå dem med JID. Jabber har tillsammans med Google utökat standaden till att även hantera IP-telefoni och Videokonferanser.

Klienter
Coccinella är en Jabberklient som även har stöd för gemensam skrivyta och även gemensamma spel. Den är lätt att installera och köra på Linux, Unix, Mac OS X och MS Windows.

Gajim är en jabberklient som är baserad på GTK+ och har stöd för att fjärrstyras via DSUB.

Server
Jabberd 2
Servern jabberd 2 är baserad på den första officiella jabberserver som man hittar via Jabbers hemsida.

Ejabberd
Servern ejabberd är enligt dem själva implementerar alla officiella standarder för Jabber som XMPP RFC:er och JEP:er. Den är baserad på Erlang, som gör att den är distribuerad.

CD-bränning

CD-bränning är lika enkelt som i Windows. Det finns både textbaserade och grafiska CD-bränningsprogram.

Grafiskt gränssnitt

• K3b - Mycket bra och populärt grafiskt program för KDE.
• Arson2 - Ett annat bra program för KDE.
• Gtoaster - Ett bra program för Gnome.
• NeroLINUX - Linuxversion av det populära Windows-programmet Nero.
• X-CD-Roast- Liknar K3b men har inte lika många funktioner.

Textbaserade program

• cdrecord/cdrtools - Populärt program som många vidareutvecklar.

Bill Gates till helvetet

Bill Gates förolyckas i en bilolycka. Han finner sig själv i skärselden, framför Sankte Per. "Hmm... Bill, jag är riktigt fundersam över detta fall, jag är inte säker på vart jag ska sända dig. Trots allt så har du hjälp samhället enormt mycket genom att se till att det finns en dator i nästan varje hem i Amerika, men du har också skapat det fruktansvärda Windows '95."

"Jag kommer att göra något jag aldrig har gjort förut. I ditt fall låter jag dig välja om du vill komma till himlen eller till helvetet." Bill svarade: "Ok, vad är skillnaden mellan dessa två?" Sankte Per: "Jag är villig att låta dig göra ett kort besök, om det kommer att hjälpa dig med ditt val." Bill: "Fint, men vart ska jag gå först?" Sankte Per: "Det låter jag dig bestämma." "Ok då, " sa Bill, "låt oss pröva Helvetet först."

Så Bill for till Helvetet. Det var en underbart ren och sandig strand med klart vatten och massor av bikini-brudar som sprang omkring, lekandes i vattnet, skrattande och fulla av upptåg. Solen sken och temperaturen var perfekt. Bill var mycket nöjd med vad han såg.

"Detta var toppen!" Sade han till Sankte Per. "Om detta är Helvetet, MÅSTE jag bara se Himlen!"

Himlen var ett ställe högt upp bland molnen, med änglar som drev omkring, spelandes på harpa och sjöng. Det var fint, men inte så förledande som Helvetet. Bill tänkte över saken en kort stund, och framförde sitt beslut.

"Hmmm. Jag tror att jag föredrar Helvetet." Sade han till Sankte Per

"Fint, " svarade Sankte Per, "som du önskar." Så Bill Gates for till Helvetet.

Två veckor senare, Sankte Per beslöt att kolla upp den salige miljardären för att se vad han gjorde i Helvetet. När han kom dit fann han Bill fjättrad mot väggen, skrikande bland heta flammor i mörka grottor, bli torterad av demoner.

"Hur lever livet?" Frågade han Bill. Bill svarade, med rösten fylld av smärta och besvikelse, "Detta är fruktansvärt! Detta är inte alls likt det Helvete jag besökte för två veckor sedan! Jag kan inte tro att detta händer! Vad hände med det andra stället, det med underbara stränder, de lättklädda kvinnorna lekandes i vattnet?"

"Det var ett demo." Svarade Sankte Per. "Den skarpa versionen har några buggar."

Bill Gates på bilmässa

Bill Gates var på en bilmässa för att titta på en ny bil. Han tyckte de nya prylarna var mycket imponerande men var ändå inte riktigt nöjd. Bill bestämde sig för att gå upp på scenen för att predika lite.

När han väl kommit upp på scenen kände bilhandlaren igen honom direkt och skakade hand med Bill och var allmänt trevlig. Bill ställde sig framför micken och sa till publiken "Om bilindustrin hade utvecklats som datorindustrin skulle en bil kunna köra 100 mil på 1 liter bensin och köra med ljusets hastighet"

Bilhandlaren blev lite sur på Bill som skröt så mycket om sina datorer så han beslöt sig för att argumentera lite mot Bill.

Han tog micken och svarade "Om bilindustrin hade utvecklats som dataindustrin skulle alla bilar helt plötsligt dö, mitt ute på motorvägen, utan någon som helst anledning. Detta problem löste man genom att starta om bilen och sedan köra vidare som om inget hade hänt. Och om man någon gång målade om pilarna och strecken på vägen, skulle alla i hela världen bli tvungna att byta bil".

Bildbehandling

Med bildbehandling menas att man förbättrar/ändrar/kombinerar bilder till nya bilder som är bättre i något avseende.

Bildformat
Det finns i grova drag tre olika format av bilder. Dels bilder som har mjuka övergångar mellan färger. Exempel är fotografier och akvareller. Dels bilder som innehåller några få färger och inte några toningar mellan färgområdena. Exempel är teckningar och logotyper. Slutligen bilder som är baserade på streck, sk vektorer. Exempel på detta är avancerade logotyper.

Bilderna lagras i några olika format, vilka lämpar sig olika bra för olika saker.

Fotografier och liknande
Vanligaste bildformatet lämpliga för fotografier som har många färger och toningar mellan dem är JPEG och TIFF. Dessa format lagrar tre (eller fyra för TIFF) värden om 256 värden för röd, grön och blå för varje bildpunkt. Detta gör att formaten kan hantera många färgtoner (2^24 olika färger). JPEG är ett sk förstörande format, vilket gör att filstorleken för dessa blir mindre. Detta gör det lämpligt format att lagra färdiga bilderna med. Men eftersom JPEG förstör information i bilden, så är de ej lämpliga att mellanlagra bilder som man jobbar med eller originalbilder som man vill bearbeta senare. Då är ett ickeförstörande format som TIFF bättre. Nackdelen med TIFF är att filstorlekarna blir större. Men om man mellanlagrar bilderna så försämras inte bildkvaliteten.

Ikoner och liknande
Om man jobbar med bilder med färre färger (max 256 olika färger) utan toningar, som exempelvis logotyper, ikoner och tecknade bilder, så är formaten PNG eller GIF lämpligare. Dessa format komprimerar bilden, men de förstör inte någon information i bilden. Så om man vill fortsätta bearbetningen av bilden senare så får man inte någon kvalitetsförlust. Både PNG och GIF kan även hantera enklare animeringar av bilderna. Eftersom PNG är ett nyare format, så rekommenderas att använda detta.

Om man har logotyper som innehåller fler färger, om med klara rena linjer, så är formaten SVG och Postscript mer lämpade. Det är sk vektorbaserade format som används för att dra linjer och sedan färglägga ytorna mellan. Detta gör att man kan få helt rena och jämna färgövergångar och på så sätt få mer än 256 olika färger i bilden. Formatet SVG är gjort för att användas på Internet och standardiserat av W3C.

Program
Många av dessa program kan exportera och importera bilder i andra format. Men grupperingen är gjord efter vad de är gjorda och mest lämpade för att behandla.

Fotografibehandling
Motsvarande kända kommersiella program är PhotoShop.

• Gimp är ett program som är utvecklat för att göra avancerade fotografimanipulationer. Det har liknande funktion som det mer kända PhotoShop, men ett annat gränssnitt.
• MyPaint ett program som är en enklare variant av Gimp. Har bättre stöd för tryckkänsliga digitaliseringsbord.

Ikonbildbehandling

• mtPaint hanterar PNG, men klarar även av att hantera formaten JPEG, GIF, TIFF, BMP, XPM och XBM.

Vektorgrafikbehandling
Motsvarande kända kommersiella program är Corel Draw och Adobe Illustrator.

• Gestalter är ett vektorprogram som hanterar SVG och Postscript.
• Incskape är ett vektorprogram som importerar EPS, Postscript, JPEG, PNG, BMP och TIFF samt exporterar PNG och ett antal andra vektorbaserade format.
• Skencil är ett program för SVG, hette förr Sketch. Stödjer formaten Xfig, ai (Adobe illustrator), CMX (Corel), SVG och WMF.
• Sodipodi är ett program för att manipulera vektorer i format som utvecklat i Estland.
• Xara Xtreme är ett program som hanterar vektorgrafik men även fotografier och bitmappade bilder.
• Xfig är ett program som funnits med länge (sedan 1990) för att manipulera vektorgrafik.

Katalogisering/Organisation

• DigiKam är ett program för att organisera bilder i album, kategorisera dem, betygsätta, kommentera etc.

Externa länkar
Linuxgraphic
Information om diverse bildbehandlingsprogram (på franska)

Gimp
MyPaint
mtPaint
Gestalter
Incskape
Skencil
Sodipodi
Xara Xtreme
XFig

BSD

BSD står för Berkeley Software Distribution och syftar i regel på FreeBSD, OpenBSD och NetBSD. Även Mac OS har kod från BSD. BSD är även en licensform, vanligtvis kallat BSD-licensen.

*BSD är ett vanligt samlingsnamn på operativsystem som bygger på BSD. Några operativsystem som bygger på BSD är:

• FreeBSD
• OpenBSD
• NetBSD
• DragonFly BSD
• Mac OS X
• Darwin
• OpenDarwin

Arch Linux

Rekommenderas för: Nyfikna och erfarna användare.

Arch Linux är en relativt ung distribution med rötter i Kanada, och grundades av Judd Vinet i början av 2002. Efter flera års sökande efter en perfekt Linuxdistribution tröttnade Judd Vinet, och bestämde sig för att skapa en egen distribution - och resultatet blev Arch Linux.

Arch Linux är inspirerat av Crux, men helt fristående och eftersträvar KISS-filosofin (Keep it simple, stupid!) och till skillnad från många andra distributioner så strävar man efter att alltid ha de senaste stabila versionerna av alla paket.

För att hantera installation och underhåll av paket använder man sig av pacman, ett egenskrivet binärpaketssystem som klarar av paketberoenden ("dependencies").

Paketsystem: TAR.GZ
http://www.archlinux.org/

Öppen källkod

Öppen källkod, eller på engelska Open Source. Öppen källkod betyder att koden till ett datorprogram är tillgängligt för alla. Det finns många särskilda licenser för öppen källkod, den mest använda är GNU General Public License (GPL). En annan populär licens är BSD-licensen.

Man skiljer mellan öppen programvara och fri programvara. För att kallas fri programvara krävs att källkoden distribueras fritt. Detta har fastställts av Free Software Foundation.

Skillnaden mellan öppen källkod och fri programvara är att fri programvara alltid är öppen källkod medan programvara som är öppen källkod inte behöver inte alltid vara fri.

Free Software Foundation - Stiftelsen för fri programvara
FSF Europe - Stiftelsen för fri programvara

Screenshots/skärmdumpar

Vill du veta hur Linux ser ut i de olika distributionerna visas här några olika screenshots. Här är lite screenshots/skärmdumpar från olika distributioner och olika fönsterhanterare/skrivbordsmiljöer. De vanligaste fönsterhanterare som följer med distributionerna är KDE och Gnome.

Debian

Fedora Core

Mandriva Linux

openSUSE

PCLinuxOS

Slackware

Ubuntu